"Turist, turist!"

Ni vet de där speciella händelserna eller ögonblicken som man kommer på sig själv med att berätta gång på gång? Kanske är det någon rolig eller dråplig händelse? De där anekdoterna som vänner och bekanta snart hört hundra gånger men som man ändå fortsätter att berätta, för att just den där händelsen etsade sig fast i minnet på ett särskilt sätt? Jag ska försöka utsätta mina vänner lite mindre med dessa nu när jag har bloggen, och dela med mig här istället!

Här är en anekdot som fortfarande får mig att le varje gång jag tänker på den här tågresan.


För några timmar sedan steg vi på tåget i Istanbul. Staden och alla dess förorter har fått ge vika för öppna landskap och en fantastisk solnedgång. Jag och min dåvarande pojkvän, nuvarande man, delar på en kupé medan resten av ressällskapet delar på en annan i vagnen längre fram. Vi är på väg mot Konya, mitt i centrala Turkiet.



En konduktör knackar på dörren till vår kupé och säger något på turkiska innan han kliver in. Och kliver ut igen av ren förvåning. 
"Eh", säger han och kommer in igen, "eh.." Han håller upp engångslakan och pekar på sängarna, på oss och så ut i korridoren. Vi ler, stiger upp och går ut medan han tar itu med att bädda för natten. 

Plötsligt hörs snabba steg från vagnen längre fram, en annan konduktör kommer halvspringande.
"Turist! Turist! Turist!" utropar han förtjust och tvärstannar när han får syn på oss.

"Eh, hello!" säger han och kliver lätt generat in i kupén där den andra konduktören fortfarande håller på. De pratar sinsemellan på turkiska och ibland hörs ordet "Turist" igen. Till sist vänder de sig till oss.
"Where from?" undrar de och lyser upp när vi säger att vi kommer från Finland.
"Ah, Finlandia! Räikkönen!" Ja, ler vi, precis.
De pratar sinsemellan igen och den som tydligen kan lite mer engelska vänder sig till oss igen.
"Coca cola" säger han, och pekar framåt i tåget. "Ehm, sandwich? Restaurant!"
Vi tackar för upplysningen om var restaurangvagnen finns och konduktörerna går tillsammans därifrån, pratar förtjust med varandra och kastar blickar över axeln nu som då tills de är ute ur vagnen.

Vi kan kanske anta att det inte är allt för vanligt med turister på just detta tåg.



Kommentarer