Bland gravstenar och spökhistorier i Edinburgh

Efter att ha tillbringat förmiddagen uppe på Arthur's Seat spenderar vi resten av dagen åt att promenera runt i Gamla stan. Tillbaka på vårt vandrarhem på kvällen visar stegmätaren att vi vandrat närmare 22 km...

Edinburgh är en mycket vacker gammal stad med spännande arkitektur och monument på monument att titta på. Men allt det vackra har också en baksida. Våld, mord och ond bråd död kantar Edinburghs historia och staden anses vara en av de mest hemsökta städerna i Europa.

New Calton Burial Ground
Vi vandrar dit vi känner för och befinner oss plötsligt på en vacker gravgård med gamla sneda stenar, kryptor och hela torn. Härifrån har man fin utsikt över Holyrood Palace, regentens bostad i Skottland, Skotska parlamentet och Arthur's Seat.

Det bär uppåt hela tiden och när vi är utanför gravgården igen står vi snart vid det vackra Burnsmonumentet. Robert Burns var en skotsk nationalpoet och räknas idag som en nationalhjälte och har en egen dag i den skotska almanackan. Dagen firas med en Burnsmiddag då man bl.a. äter haggis, dricker whisky och läser hans poesi.

Burns Monument
Inte långt från monumentet ligger Calton Hill, med det kännspaka National Monument of Scotland och Nelsonmonumentet. Calton Hill är också Storbritanniens äldsta offentliga park, ända från början av 1700-talet har den använts för att stadens invånare skulle få röra på sig.

National Monument of Scotland och Nelsonmonumentet sett från Arthur's Seat
Nationalmonumentet är ett minnesmärke över skotska soldater och sjömän som dog i Napoleonkrigen 1803-1815. Det är tydligt inspirerat av Parthenon i Athen men färdigställdes aldrig. 


Nelsonmonumentet restes till minne av Vice Admiral Horatio Nelson, en brittisk sjömilitär och en av Storbritanniens största nationalhjältar. Tornet är 32 m högt och man lär ha en enastående utsikt över staden där uppifrån. Det kostar en liten slant att gå in, så vi valde att bara njuta av utsikten från själva kullen. Den var inte heller fy skam.

Old town sett från Calton Hill
Nedanför Calton hill finns också Old Calton Burial Ground, kännspak med sin obelisk, Martyr's Monument, som sträcker sig högt upp i skyn.




Vi hamnar tillbaka på Royal Mile och börjar gå upp mot slottet igen. Plötsligt hör vi säckpipemusik och följer ljudet.

Royal Mile, Old Town


Efter att ha lyssnat en stund svänger vi in på en smal tvärgata och hamnar så småningom på Grassmarket. Torget ligger i en sänka och har förr använts som boskapsmarknad. Här hölls också förr de offentliga avrättningarna. Som sagt, död och mörk historia finns överallt i Edinburgh

Härifrån har man också en helt superb utsikt över slottet som tronar på Castle Rock högt över oss. Plötsligt ser vi två fotavtryck på marken och en uppmaning om att ta den bästa selfien med slottet. Vi lyder såklart.



Vid det här laget börjar det kännas som att det är dags för en liten paus. Vi åt visserligen lunch för ett tag sen, men det var på the Piemaker, som gör supergoda take away-pajer, så nu känns det som att det börjar vara på tiden att vi får sätta oss ner ordentligt en stund. 

Vi tar sikte på första bästa pub och inser att vi råkat ramla in på The White Hart Inn, den äldsta puben i Edinburgh. Det är inte varje dag man dricker kaffe på en 500 år gammal pub direkt.


Förutom att det är Edinburghs äldsta pub finns White Hart Inn också med på flera listor över de mest hemsökta pubarna i stan. Ägare och personal har rapporterat om märkliga saker främst i källaren. Mörka skuggor och figurer har synts till, konstiga ljud, dörrar som slår igen av sig själv och saker som flyttas runt är bara några av spökerierna som rapporterats.

Skymningen börjar sänka sig över Edinburghs gator och vad passar väl bättre än att avrunda kvällen med en liten spökvandring?


Vi väljer en gratis rundvandring via City Explorers Edinburgh (turen är gratis men man ombeds i slutet att ge dricks åt guiden om man gillade upplevelsen) som startar från Royal Mile kl 19 alla kvällar. Vi guidas under 1,5 h runt gamla stans smala gränder och tvärgator av en söt tjej vid namn Laura. Hon berättar om allt från mord till häxjakter till tortyrmetoder och vi får bekanta oss med flera spöken som sägs härja på stadens gator.

Vi tas till tullhuset och World's End där stadsmurarna tog slut förr i världen och hon berättar om hur folk föddes, dog och begravdes inne i staden eftersom tullavgifterna var för höga för att vanligt folk skulle ha råd att resa ut och komma tillbaka. 

Hon berättar hur man p.g.a. utrymmesbrist började gräva och bygga ut staden neråt när det inte gick att bygga fler våningar på husen, och hur de fattigaste levde där längst ner under jorden. Hon berättar om hur pesten härjade och tog stora delar av befolkningen då alla levde så tätt inpå varandra, och hon berättar om hur man i ett försök att stoppa pesten stängde in alla döda och alla man misstänkte var smittade i den underjordiska staden och sedan stängde igen den. Största delen har aldrig öppnats igen och man vet inte hur många som dött där nere. 

Turen avslutas på Edinburghs äldsta gravgård, Greyfriars Kirkyard. Fullmånen lyser.




Kommentarer

  1. Det ser sådär härligt och charmigt brittiskt ut, blev väldigt sugen på att åka över nu efter att jag varit i både Wales och Manchester det senaste. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wales har jag fortfarande kvar på min lista! Älskar Storbritannien och Skottland rekomenderas varmt! :)

      Radera
  2. Fint! Och roligt med selfie-fotavtryck. Det har jag aldrig sett på annan plats. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var lite kul! Och fina bilder fick man också :)

      Radera

Skicka en kommentar